I november 2022 lanserades ChatGPT eller “Chat Generative Pre-trained Transformer” som ett öppet AI-verktyg. Snabbt registrerades över en miljon användare.
Själv blev jag uppmärksammad på ChatGPT i december när verktyget började diskuteras i media. Det var rubriker som ”Chatroboten visar att vi inte kan lita på vem som är människa”, ”Vad är ChatGPT och varför ska du bry dig” och ”AI applikationen ChatGPT klarar snart universitetstentor”. Intresserat läste jag vad som diskuterades och testade också verktyget för att bättre förstå vad det faktiskt är.
ChatGPT är alltså ett AI-verktyg som i text kan generera svar och presentera olika perspektiv på de frågor som användaren ställer. Ett verktyg som kan vara till mycket god hjälp för den som ska skriva en kortare eller längre inlämningsuppgift.
I Nature läser jag om en forskare vid Imperial College London som menar att verktyget inte kommer ha någon avgörande effekt på kort sikt. Förklaringen är att texter som genereras ofta innehåller faktafel, felaktiga referenser och felaktiga antaganden. Kanske är verktyget fortfarande omoget. På längre sikt kan dock verktyget förfinas och bli ett hot, speciellt i relation till val av olika examinationsmetoder.
För att motverka fusk kan universitetslärare ställa höga krav på kritisk reflektion och redovisning av argumentationslinjer vid examination. Vi kan också förstärka användningen av korrekt referenshantering. Detta är funktioner som AI-verktyget inte riktigt kan leverera i dag.
Vi kan också omfamna AI-verktyg, uppmuntra användning och därmed öka studenternas digitala kompetens. Universitetsläraren kan lyfta AI-verktygets fördelar genom att generera exempel på hur en vetenskaplig text kan ställas upp, för att träna kritiskt tänkande eller för att generera diskussionsunderlag. Vid examination kan AI-verktyg vara ett tillåtet hjälpmedel om studenten redovisar och motiverar vilken fråga som ställts i verktyget. Uppgiften kan sedan vara att redovisa bearbetning, analys och utveckling av den genererade texten. Den AI-genererade texten kan ingå som en bilaga i inlämningsuppgiften så att läraren kan jämföra texten mot studentens egna bearbetning.
Ett annat intressant perspektiv som förts fram i debatten handlar om verktygets förmåga att bidra till en rättvis och inkluderande utbildning. Rätt använt verkar AI-verktyget ha viss potential att hjälpa studenter med svag språklig förmåga eller studenter som är ovana att uttrycka sig akademiskt.
Det övergripande syftet med universitetsstudier är att växa och utveckla olika förmågor. AI-verktyg är här för att stanna och kommer att utvecklas. En påverkan är att vänta vad gäller universitetspedagogik och val av examinationsformer. I lärarkollegiet kan man därför med fördel diskutera hur man på bästa sätt kan dra nytta av de möjligheter som AI-verktyg genererar. Genom att omfamna förändringen kan vi positionera oss för en ny framtid vad gäller universitetsstudier vid Karlstads universitet.
