Nyanlända och deras integration har under den senaste tiden blivit en het politisk fråga och en stor utmaning för hela det svenska samhället. I Göteborg samarbetar Göteborgs stad idag med nio idéburna organisationer, för att skapa ett gott mottagande av nyanlända asylsökande barn och ungdomar och underlätta deras integration i samhället. I en ny studie vid Karlstads universitet undersöker forskare både formerna och effekterna av detta samarbete. Det är en ny typ av mångårigt partnerskap mellan frivilligorganisationer och offentliga aktörer, ofta kallat IOP – idéburna offentliga partnerskap.
Forskningsstudien är en del i ett större EU-projekt för att förstå och värdera innovativa former av sociala åtgärder för ökad inkludering och integration.
-Vi fokuserar på ett av de största och förmodligen finansiellt tyngsta IOP-samarbeten vi har i Sverige idag - mottagande och integration av ensamkommande barn i Göteborg. Vad vi vill ta reda på är vilka effekter denna nya samarbetsform ger för de inblandade, vilka relationer som skapas och vad samarbetet betyder för de nyanlända, berättar Inga Narbutaité Aflaki, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och projektledare för studien.
Mottagandet av asylsökande är en utmaning inte minst för de stora kommunerna. Göteborg har under de senaste åren tagit emot ett stort antal och därigenom tvingats tänka nytt kring lösningar. Så varför ingår olika frivilliga organisationer, särskilt de som är vana att agera som en oberoende röst, ett mångårigt samarbete med kommunen? Vilka är drivkrafterna och vad har de att bidra med i ambitionen att ge ett bra mottagande, en meningsfull fritid och integrera de ungdomar som får stanna? Vad är partnerskapets mervärden?
Jobb viktigt för integration, men också att känna sig välkommen
Ett av de viktigaste politiska målen under de senaste åren har varit att snabba på nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Jobb och en egen försörjning ses som nyckeln till integration även på andra områden.
-Att hjälpa ungdomar att komma in i det svenska samhället och så småningom på arbetsmarknaden är en av de viktigaste satsningarna vi ser inom integrationsområdet. Men integration är en komplex process och kräver så mycket mer än ett jobb. Känner man sig till exempel välkommen och har stöd för att skapa en meningsfull tillvaro? Detta aktualiseras särskilt idag med långa asylhandläggningstider och ändringar i regelverk samt förändrade samhällsklimat. Vi kommer även att undersöka hur organisationer samspelar i planeringen och genomförandet av olika satsningar för att främja de unga nyanländas trivsel, hälsa och integration, säger Inga Narbutaité Aflaki, projektledare för studien.
Studien ”Innovativa sociala satsningar för nyanlända ensamkommande asylsökandes integration i Sverige” ingår i EU:s Horisont 2020-projekt ”Innovative Social Investment: Strengthening Communities in Europe.” Studien är en av 20 som genomförs i Europa och kommer att pågå till november 2016. Ytterligare en studie inom samma EU-projekt pågår vid Karlstads universitet. Det handlar om ny lagstiftning och en satsning på att förbättra skolornas mottagande av nyanlända elever för att förhindra framtida utanförskap.
