Santiago de Compostela är slutdestinationen för en av världens mest kända pilgrimsleder och besöks av hundratusentals vandrare varje år. Men varför genomför så många den mödosamma vandringen – och vad är det de upplever?
Det har Mats Nilsson, universitetslektor vid Karlstads universitet, tittat närmare på i sin avhandling ”Post-Secular Tourism A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela”.
Runt 1990 nådde knappt 10 000 vandrare varje år målet Santiago de Compostela, en historiskt helig katolsk vallfartsort, i norra Spanien. Idag, 25 år senare, har antalet ökat till cirka 270 000 per år. För att få certifikatet som bevisar din vandring krävs det att du har vandrat minst 10 mil, men som längst sträcker sig den klassiska leden över 80 mil från Pyrenéerna. Men gör man vandringen av religiösa skäl, är det en trend eller är det helt enkelt ett sätt att finna sig själv?
- Det som gjorde mig intresserad av att studera pilgrimsvandring till Santiago de Compostela var främst att jag blev medveten om dess snabba ökning i popularitet på senare tid. Det var en trend som vid första anblicken var svår att förstå i ljuset av att religion och det religiösas betydelse samtidigt ansetts minska i de Västeuropeiska samhällena. Motsägelsen i detta gjorde mig nyfiken på hur man som pilgrim ser på platsen, säger Mats Nilsson, universitetslektor vid Karlstads universitet, som har skrivit avhandlingen ”Post-secular Tourism. A Study of Pilgrimages to Santiago de Compostela”.
Mats Nilsson berättar att de som gör vandringen ofta är personer som befinner sig i någon form av brytningspunkt i livet. Det kan handla om att man avslutat studier, barnen flyttar hemifrån eller att man just har blivit pensionär. Santiago de Compostela är från början en katolsk helig plats - men med tiden har besökarnas sätt att se på staden delvis förändrats.
- Det är tydligt att de här vandringarna idag främst genomförs av spirituella skäl där man vill finna svar utifrån sig själv. Om deras skäl varit katolska hade man snarare som pilgrim genomfört vandringen för att bekräfta sin tro eller förväntat sig att få svar på sina problem eller funderingar från religionen. Nu visar det sig att de främst letar de efter svar utifrån sig själva under vistelsen på platsen. För pilgrimerna är platsen Santiago de Compostela idag mer präglad av en generell religiositet och spiritualitet än platsens tidigare katolska inriktning, berättar Mats Nilsson.
Nytt sätt att se på religion
I takt med att allt fler väljer att göra vandringen ökar ledens anpassning till turismen. För att förstå varför en sådan religiöst viktig plats blir allt mer attraktiv för gemene man har Mats Nilsson tittat på hur turism och det postsekulära samhället har förändrat synen på pilgrimsvandring och dess destination.
- Vi har, något förenklat, haft eller har tre samhällsskeenden i Västeuropa. Det traditionella samhället, där vi var beroende av och tog skydd i kyrkans svar. Vi gick till prästen och kyrkan för att få svar på knepiga frågor. I det sekulära samhället, som har stark tro på individen som kunskapskälla, fanns det en tro på att det religiösa ska försvinna. Idag har vi kommit till ett postsekulärt tillstånd, vilket är det jag studerar – ett tillstånd där religionen på sätt och vis har kommit tillbaka, men inte den gamla formen av religion. Nu anses individen utgöra kärnan, inte samfunden. Vi fortsätter med andra ord vårt letande efter svar och efter helighet, men kanske inte främst genom ett samfund och dess berättelser.
Vad tycker de som vandrar om målet Santiago de Compostela?
- Upplevelsen av platsen är att den anses ha en inneboende helighet och att de ser det som ett privilegium att få uppleva den och vara en del av platsens historia. Jag har inte träffat någon som blivit besviken på själva vandringen, om de blir besvikna så är det relaterat till när de närmar sig och kommer fram till Santiago de Compostela. De säger att staden är för turistig, det är för mycket folk och många upplevs vara högljudda.
Mats menar att vikten av vandringen för många snarare är att få grubbla ensam och i tystnad, och många av dem kommer fram till ungefär samma saker:
- De inser att varken det materiella eller jakten på tid är så viktigt. När de kommer hem kommer de att värdesätta vänner och inte stressa på samma sätt som innan vandringen.
Lärare i sommarkurs
I sommar kommer Compostela-nätverket, där flera universitet ingår, att arrangera den första av en rad kurser om pilgrimsleden – och Mats Nilsson kommer att vara en av lärarna. Studenter från hela Europa kommer att bjudas in till kursen, I International CGU Summer School “Cultural Heritage and the Way of Saint James: Protection and Maximasing Potential”, som kommer att hållas i Santiago de Compostela under sex dagar i juli. Det är första gången kursen anordnas och den innehåller både seminarier, workshops och guidade turer.
Här kan du lyssna på ett avsnitt av Karlstads universitetsbiblioteks podcast, Forskningspodden, där Mats Nilsson medverkar.
