Tillit och misstänksamhet i det nya medielandskapet
2024-01-15Under 2024 – 2027 ska forskarmiljön NODE forska vidare på vad som händer med nyhetsförmedling och opinionsbildning i samhället när dagspress mer och mer utmanas av andra institutioner, kommunikationsformer och samhälleliga fenomen. Det nya forskningsprogrammet ”Vänner och fiender: tillit och misstänksamhet i det nya medielandskapet” har tilldelats medel från Anderstiftelsen.
Henrik Örnebring och Michael Karlsson, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, vad kommer ni att fokusera på?
- Utifrån resultaten av vår tidigare forskning inom NODE planerar vi att fortsätta fördjupa oss i frågor kring spänningen mellan journalistikens tillits- och gemenskapsskapande funktion samt den upplevda polarisering som (nyhets)medierna antingen anses spegla, eller till och med anklagas för att underblåsa, säger Henrik Örnebring.
Varför är de spänningarna intressanta?
- I detta spänningsfält uppstår flertalet frågor om journalistikens samhällsroll, journalisternas vardagliga arbete, och opinionsbildningens natur – det är frågor av stort forsknings- och allmänintresse, säger Michael Karlsson.
Projektet med den övergripande titeln ”Vänner och fiender” är uppdelat i två relaterade delområden – vad kan ni berätta om dem?
- Dels den utbredda föreställningen att den politiska offentligen blir mer och mer identitetsbaserad, dvs att det i diverse politiska frågor och debatter blir allt viktigare för människor i hur hög grad man kan identifiera sig med den eller de som framför vissa argument eller har vissa ståndpunkter, snarare än att värdera sakfrågan i sig, säger Henrik Örnebring. Titeln syftar också mer specifikt på den roll som journalistiken och journalister får i människors vardagliga och politiska föreställningsvärld. Ses journalister som ”vänner” eller ”fiender”? Dessa och andra frågor vill vi belysa i ett forskningsprogram med två delområden: tillit och misstänksamhet.
Delområde tillit
- De flesta samhällsforskare är överens om att tillit, både mellan människor och till olika samhällsinstitutioner, är avgörande för ett väl fungerande civilsamhälle. Sverige är känt för sin höga tillitsnivå, men de senaste decennierna verkar grundförutsättningarna för denna höga tillit ha förändrats. Det vill vi undersöka närmare, säger Michael Karlsson.
Delområde misstänksamhet
- Det tycks ha blivit en etablerad sanning att det svenska politiska livet och den svenska offentligheten karaktäriseras av en skarp och stark polarisering, samt att denna polarisering är tilltagande. Det finns dock inga starka empiriska bevis för att det är på det sättet, säger Henrik Örnebring. Vi vill bland annat undersöka den journalistiska självcensurens mekanismer – finns det t ex ämnen och områden journalister drar sig för att bevaka med hänvisning till stark polarisering?
Projektet ”Vänner och fiender: tillit och misstänksamhet i det nya medielandskapet” har tilldelats 14 miljoner från Anderstiftelsen.