Det har redan börjat spekuleras i vem som kommer att efterträda påven Franciskus som avled under måndagen 21 april. Tomas Appelqvist, universitetslektor och forskare inom teologi och religionsvetenskap berättar hur processen att hitta en ny påve går till.
– Tekniskt sett kan man vara utan påve i två till tre år men det behöver finnas en påve för att utnämna nya kardinaler. Kardinal är de högt uppsatta präster som hjälper påven att leda kyrkan. Det är ungefär som att vara en minister, en kandidat till att bli vald till påve. Just nu finns det ungefär 250 stycken och det är påven som utser vilka som blir det, ingen annan vet orsaken. Vilken katolsk man som helst kan väljas till att bli en kardinal eller påve men normalt sett så behöver de vara kända i Vatikanstaten och hos de övriga kardinalerna, säger Tomas Appelqvist.
Sverige har aldrig tidigare haft en kardinal men 2017 blev Biskop Anders Aborelius Sveriges och Skandinaviens första katolska kardinal någonsin. Han arbetar fortfarande som biskop i Stockholms katolska stift men att han skulle utses till påve är något som Tomas Appelkvist menar är ganska osannolikt. Vanligtvis kommer de som väljs till påvar från länder där majoriteten av befolkningen är katoliker.
Vad skulle hända om Anders Aborelius blir vald påve?
– Det skulle vara en spektakulär sak och innebära att Sverige skulle kunna påverka internationell politik eftersom han nog vill lyfta Sveriges och Nordens förhållanden med vad han tycker är viktigt. Så det vore en helt unik möjlighet för Sverige att synas i ett världsligt sammanhang.
Finns det några fler intressanta kandidater?
– Det finns en kardinal från Ukraina som är i 40-års åldern och som lever i Australien. Detta är ju ganska unikt eftersom det vanligaste är att kardinaler är över 70 år, efter 80 tappar de dock sin rösträtt. Om han skulle bli vald vore det nog något av en politisk markering.
Vad händer härnäst i dagarna och när tror du att katolska kyrkan får en ny påve?
– Nu kallar man samtliga kardinaler under 80 år till Vatikanen där de sedan diskuterar kyrkans behov och den nya påvens egenskaper. Själva valproceduren äger rum bakom stängda dörrar i det Sixtinska kapellet i Vatikanen, där kardinalerna är helt isolerade från omvärlden. De får inte kommunicera med någon utanför kapellet under hela processen och valet sker genom hemliga omröstningar. När en kandidat får tillräckligt med röster, bränns röstsedlarna och vit rök stiger upp, vilket betyder att en ny påve är vald. Den nya påven accepterar sitt val och presenterar sig för folket på Peterskyrkans balkong, där han ger sin första välsignelse.
Tomas Appelqvist forskar om kyrkliga ledarskapsstrukturer i lutherska kyrkor och ledarskap inom romersk katolska kyrkan.
– Genom min forskning inom detta område så kom jag bland annat fram till att katolska kyrkan tjänar på att ha en påve. Det är en global kyrka som annars skulle ha ledarskapet fördelat på flera otydliga roller, avslutar han.
