Vilken betydelse har Selma Lagerlöf idag?
2018-06-21Den internationella konferensen ”Selma Lagerlöf 2018” genomfördes i dagarna. Den arrangerades av den Kulturvetenskapliga forskargruppen vid Karlstads universitet i samarbete med Selma Lagerlöf-sällskapet, Mårbacka minnesgård och Västanå teater, och med stöd från Riksbankens jubileumsfond och Svenska institutet.
Selma Lagerlöf är en av Sveriges genom tiderna mest betydande författare. Hon var den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur, den första kvinnan i Svenska Akademien och hennes verk har översatts till mer än 50 språk.
Lagerlöf gjorde dessutom avtryck i sin tids stora sociala och politiska frågor och har genom sin gärning varit ständigt aktuell för eftervärlden.
Med anledning av detta togs en rad frågor upp under ”Selma Lagerlöf 2018”. Var befinner sig Lagerlöf-forskningen 2018, nationellt och internationellt? Hur och i vilka former och medier förmedlas Lagerlöfs författarskap till allmänheten, till skolor och universitet? Vilka perspektiv på Lagerlöf visar sig i mötet mellan akademi och scen, det vetenskapliga och det konstnärliga? Vilken relevans har Lagerlöf och hennes texter i samtida diskussioner om demokrati, frigörelse, utbildning och natursyn? Hur ser villkoren ut för nyöversättningar och utgivning?
Konferensen pågick i tre dagar och hade medverkande från bland annat från Japan, Ryssland, Tyskland, USA, Norge och Sverige. En av dagarna innehöll ett besök på Mårbacka där plenarföreläsarna Johan Schimanski, Ulrike Spring och Katarina Bonnevier på olika sätt relaterade till minnesgården.
Mårbacka och arkitekturhistorien
I sin avhandling "Behind straight curtains", analyserar Katarina Bonnevier miljöer skapade av kvinnor. Den svenska bostadsarkitekturen upprepar fortfarande bilden av den traditionella kärnfamiljen – trots att så många lever på andra sätt i dag.
–När jag började titta på hur heteronormen manifesteras i husen, så blev jag intresserad av hur man kan göra på annat sätt. Hur bygger man utifrån ett utanförskap?
I avhandlingen analyserar hon miljöer skapade av Eileen Gray, Selma Lagerlöf och Natalie Barney. Tre starka kvinnor – men samtidigt kvinnor i ett utanförskap, eftersom de levde vad vi i dag kallar ett lesbiskt liv. Katarina Bonnevier gör bland annat den första queeranalysen av Lagerlöfs Mårbacka, ett hus som många haft svårt att förstå sig på. Begreppet queer är undflyende, och används på många olika sätt. För Katarina Bonnevier handlar queer om att hitta ett annat betraktelsesätt än det heteronormativa.
Huset berättar inte bara om den stora författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Det kan också ses som en berättelse om en person som inte följde samhällets normer.
– Huset blir delvis en iscensättning av hennes avvikande position.
Publikrepetition av "Anna Svärd"
Under besöket i Fryksdalen fick de medverkande dessutom se en unik publikrepetition av Västanå teaters föreställning "Anna Svärd", och fick lyssna till ett samtal med regissören Leif Stinnerbom.
P4 Värmland direktsände från besöket i Mårbacka. Hör inslaget här.
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Selma_Lagerlof_by_Goodwin_for%20webb.jpg?itok=4Fh0nPhc)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Katarina%20Bonnevier%20for%20webb.jpg?itok=9F7wE8L3)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Radiointervju.jpg?itok=HINSpJzm)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Huset.jpg?itok=UYvF7LiM)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Selma_Lagerlof_by_Goodwin_for%20webb.jpg?itok=4Fh0nPhc)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Katarina%20Bonnevier%20for%20webb.jpg?itok=9F7wE8L3)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Radiointervju.jpg?itok=HINSpJzm)
![](/files/styles/max_650x650/public/news-images/Huset.jpg?itok=UYvF7LiM)