Torgny Fornstedt, professor i analytisk kemi, tilldelades i oktober J.F.K. Huber Lecture Award vid kromatografikonferensen ISC 2024 i Liverpool. Utmärkelsen utdelas för ”banbrytande bidrag inom fundamental förståelse av kromatografi”.

– Denna utmärkelse betyder mycket för mig eftersom JFK Huber medverkade till att forskningen inom kromatografi startades vid analytisk kemi på Uppsala universitet, min Alma Mater, säger Torgny Fornstedt. 

Nu är industriforskarskolan Exact i full gång och Absolent, ett av de medverkande företagen, har tagit emot doktorander och företagsmentorer på studiebesök i Lidköping. Även det första höstmötet har genomförts och doktoranderna fick presentera sina projekt från ett system- och miljöperspektiv.

– Det känns så roligt att industriforskarskolan kunde samla doktorander, handledare och företagsmentorer för att höra doktoranderna presentera sina projekt, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi och föreståndare för forskarskolan Exact. De här mötena som vi har två gånger om året är viktiga tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera forskningen som pågår.

Forskare vid Karlstads universitet startar nu ett treårigt projekt för miljövänlig tillverkning och ökad återvinning av skogsbaserade material. Kemiska processer ger produktegenskaper som avgör möjligheten till återvinning, där har forskarna redan omfattande kunskap. Nu handlar det om att överföra kunskaperna till industriell skala.

– Vi har i tidigare forskningsprojekt undersökt de kemiska processer vid avvattning och torkning som påverkar återvinningen av cellulosabaserade material, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik. Det handlar om temperatur och vattenhalt genom tillverkningsprocessen och vi har genomfört studier i labbskala. Genom ett forskningsanslag från ÅForsk får vi nu möjlighet att fortsätta våra studier och se hur vi kan överföra tekniken från våra laboratorier till industriell skala.

Avvattning av pappersmassan är en mycket energikrävande del vid papperstillverkning. Ny forskning visar nu att man kan effektivisera processen och samtidigt få en lägre energiförbrukning.

– I min forskning har jag tittat på tillverkning av fettresistent papper, det som kallas smörpapper, säger Björn Öman, industridoktorand i kemiteknik. Ju kompaktare ett papper är desto mer energi går det åt vid avvattningsprocessen.

Vid avvattningen går pappersmassan genom flera vakuumsuglådor, normalt fem till åtta lådor. Därvid är återvätning ett problem, det vill säga pappersbanan hinner suga tillbaka redan borttaget vatten igen innan den transporteras till nästa steg.

Intresset för hållbar energiproduktion är stort och pellets är en energikälla som är både effektiv och förnybar. En nyligen publicerad avhandling handlar om hur man genom olika sågspånsblandningar och lagringstider kan tillverka pellets på effektivare sätt.

– I min forskning har jag tittat på hur sågspån från trädets olika delar påverkar slutprodukten och vilken roll torkprocessen har, säger Workson Siwale, som nyligen disputerat i ämnet miljö- och energisystem. Målet är att tillverka pellets med jämnare kvalitet, undvika lagringsförluster och samtidigt öka kunskapen om hur olika träspånblandningar påverkar slutprodukten. 

Forskningen handlar om att testa en ny typ av skogsgödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk. Kretsloppet sluts därmed genom att man tar vara på restprodukter och återför näringsämnen till den växande skogen.

– I vår projektgrupp ingår flera företag, universitet och organisationer, säger Maria Sandberg, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Hon är också forskningsledare för det samverkansprojekt som ligger bakom utvecklingen av en ny typ av gödsel för växande skog, kallat berikat hydrokol.