Nyheter

  • 2024-03-28

    De förvandlar industrins rester till värdefullt gödningsmedel

    I en unik satsning samarbetar Karlstads universitet och företag för att bättre ta vara på industriers sidoströmmar och byta ut ändliga resurser mot förnybara. Målet är att utveckla ett nytt gödningsmedel, som sluter skogens kretslopp och skapar värden för både marknad och miljö.

    Det mineralgödsel som vanligtvis används för skogsmarker består av ändliga resurser och kräver mycket energi att framställa. Nu utforskar ledande branschaktörer om en ny typ av gödsel, baserad på näringsrika restflöden från massa- och pappersbruk, kan ersätta den traditionella metoden och minska skogsbrukets klimatavtryck.

  • 2024-03-05

    Forskning för en effektiv och miljövänlig pappers- och massaindustri

    Aerob reningen av industriellt avloppsvattnet ifrån pappers- och massaindustrin är det dyraste reningssteget i processen. Ny forskning visar nu hur man kan energieffektivisera reningen av avloppsvatten från massatillverkning genom att prediktera syresättningsbehovet och därmed kunna reglera luftningen.

    - Vår publicerade studie handlar om att studera syresättning av vattnet för att kunna förutse syresättningsbehovet beroende på vattnets koncentration av ytaktiva ämnen, säger Kamal Rezk, universitetslektor i miljö- och energisystem. Det ämne som har analyserats i studien är laurinsyra, vilket är ett vanligt förekommande ämne i förorenat vatten ifrån papper- och massaindustrin.

  • 2024-02-29

    Kemiteknikstudenter på studiebesök hos Billerud Gruvön

    Studenterna, som går på civilingenjörsprogrammet i kemiteknik mot skoglig bioekonomi, fick bland annat se den enorma kartongmaskinen KM7 samt träffa anställda och fördjupa sina kunskaper inom pappers- och kartongtillverkning.

    - Det var i samband med kursen biobaserade material och produkter som vi anordnade detta studiebesök, säger Beko Mesic, docent i kemiteknik.

  • 2024-02-12

    Förhorningens gåta på väg att lösas

    Ett av problemen med pappersåtervinning är att fibern blir stelare vid avvattning och torkning vilket kallas förhorning. Detsamma händer också exempelvis disktrasor, vilka blir stelare med tiden. Ny forskning visar hur förhorning sker, kunskap som kommer ge möjlighet att återvinna pappersfibern många fler gånger jämfört med dagens fem till sju gånger.

    Våra studier gör att vi nu vet vid vilka torrhalter förhorningen startar, redan tidigt vid så låga torrhalter som 20 procent torrt, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik. Vi vet också vid vilka temperaturer förhorningen startar, redan vid så låga temperaturer som 40°C men största skillnaderna blir vid högre än 100°C. Lösningsmedlet spelar också roll, byter vi ut vattnet i pappersmassan mot andra vätskor så minskar förhorningen. Detta tyder på att vätebindningarna som kan bildas i vattenmiljön bidrar till att fibrerna förhornas.

  • 2024-01-23

    Hållbarhetsbedömning av bio-baserade produktionssystem

    Ali Mohammadi har ägnat sig åt forskning om hållbarhetsutvärdering av biosystem sedan han disputerade. Under sin forskarutbildning, vid University of New England i Australien, studerade han ekonomiska och miljömässiga effekter av biokol och bioenergiproduktion från jordbruksrester. Nu är han nybliven docent i miljö- och energisystem och fokuserar på att analysera biokol och andra bioprodukter från skogsindustrin ur ett hållbarhetsperspektiv.

    - Skogsavfall kan omvandlas till värdefulla material, vilket gör det som en gång betraktades som skräp, till användbara resurser som markförbättringsmedel, energikällor eller absorberande medel i reningsverk med netto noll eller negativa koldioxidutsläpp från hela livscykelprocessen, säger Ali Mohammadi. I min forskning fokuserar jag på aspekter som koldioxidavtryck, resurseffektivitet, ekotoxicitet och ekonomisk genomförbarhet.

  • 2023-12-21

    Stort energiprojekt tar avstamp i värmländska kommuner och företag

    Karlstads universitet får tillsammans med Glava Energy Center finansiering för det gemensamma projektet LOKEN – Lokal Energiledning Värmland. Projektet ska under tre år stötta energiomställningen i värmländska kommuner, testa smarta energilösningar och skapa en ny regional samverkansarena för akademi, näringsliv och offentliga aktörer.

    I slutet av december fattade Tillväxtverket och Region Värmland beslut om att bevilja projektmedel till LOKEN – Lokal Energiledning Värmland. Projektet pågår under år 2024–2026 och ska stötta energiomställningen i ett antal kommuner i Värmland som i sin tur kan motivera och peka ut färdriktningen för fler värmländska kommuner.