Religionsvetenskap med didaktisk inriktning 1
30.0 HPKursen består av fem delkurser som tillsammans ger en introduktion till det religionsvetenskapliga ämnet och en religionshistorisk exposé av religiösa kulturer genom historien och runt om i världen. Kontinuitet och förändring är ett centralt tema genom delkurserna, där studenten utifrån olika historievetenskapliga perspektiv lär sig urskilja, beskriva och förstå likheter, skillnader och variationer inom de stora religiösa traditioner som kallas världsreligionerna.
Delkurs 1 introducerar det religionsvetenskapliga ämnet, där religionsdefinitioner och ett vetenskapligt sätt att studera religion diskuteras.
Delkurs 2 belyser forntida flodkulturer i Mesopotamien och Persien som influerat Antikens religiösa liv runt Medelhavet och hur dessa kulturer påverkat framväxten av judendom, kristendom och islam i Mellanöstern och Afrika. Inom dessa geografiska områden återfinns även religiösa traditioner som utgör minoritetsreligioner i dagens Sverige, så som zoroastrism, mandeism, alevism, ortodoxa och österländska samt pentekostala kristna samfund. Mytologiska och idéhistoriska teman studeras genom läsning av religiösa texter.
Delkurs 3 berör religiös mångfald i Asien där hinduiska och buddhistiska traditioner utvecklats i Indien, men där indiska religioner idag även innefattar jainistiska, sikhiska, muslimska och kristna samfund. I Kina och Japan återfinns stora inhemska traditioner som daoism, konfucianism och shintoism. Textbegreppet problematiseras under delkursen, där inte bara texters skriftliga dimensioner studeras utan även deras muntliga dimensioner.
Delkurs 4 beaktar Europas och Sveriges religiösa arv, där mötet mellan inhemska religiösa traditioner och kristna traditioner står i fokus. Här studeras även hur esoteriska läror traderats genom historien och återfinns i dagens nyandlighet. Det mångreligiösa Sverige, religionslagstiftning, liksom relationen mellan majoritets- och minoritetsreligioner belyses under delkursen, och vi diskuterar religionens roll i samhället utifrån teoretiska begrepp som sekularisering, religion och civilsamhälle, religion i det offentliga.
Religionsdidaktik, delkurs 5, läses som en strimma parallellt med ämnesstudierna, där religionsdidaktiska lärandemål integreras i examinationerna för ämnesstudierna, och där studenten lär sig planera för samt genomföra olika sätt att arbeta med religionshistoriskt ämnesstoff i undervisningen. Under hela utbildningen till religionslärare för studenterna en kursdagbok, där de reflekterar över sitt lärande, sina tolkningsramar, sina möten med skolverksamheten genom t. ex. auskultationer, och sin kommande yrkesroll, samtidigt som de även bygger en didaktisk portfolio, där de samlar arbetsmaterial, texter och planeringar för att kunna ta med sig dessa ut i läraryrket. I den religionsdidaktiska strimman stiftas även bekantskap med religionskunskapsämnets historiska och samtida förutsättningar i Sverige och Europa, aktuella styrdokument, hur olika skolformer påverkar undervisning i religionskunskap, och där läromedel och skolans värdegrund diskuteras i relation till religionskunskapsämnet.
Delkurs 1 introducerar det religionsvetenskapliga ämnet, där religionsdefinitioner och ett vetenskapligt sätt att studera religion diskuteras.
Delkurs 2 belyser forntida flodkulturer i Mesopotamien och Persien som influerat Antikens religiösa liv runt Medelhavet och hur dessa kulturer påverkat framväxten av judendom, kristendom och islam i Mellanöstern och Afrika. Inom dessa geografiska områden återfinns även religiösa traditioner som utgör minoritetsreligioner i dagens Sverige, så som zoroastrism, mandeism, alevism, ortodoxa och österländska samt pentekostala kristna samfund. Mytologiska och idéhistoriska teman studeras genom läsning av religiösa texter.
Delkurs 3 berör religiös mångfald i Asien där hinduiska och buddhistiska traditioner utvecklats i Indien, men där indiska religioner idag även innefattar jainistiska, sikhiska, muslimska och kristna samfund. I Kina och Japan återfinns stora inhemska traditioner som daoism, konfucianism och shintoism. Textbegreppet problematiseras under delkursen, där inte bara texters skriftliga dimensioner studeras utan även deras muntliga dimensioner.
Delkurs 4 beaktar Europas och Sveriges religiösa arv, där mötet mellan inhemska religiösa traditioner och kristna traditioner står i fokus. Här studeras även hur esoteriska läror traderats genom historien och återfinns i dagens nyandlighet. Det mångreligiösa Sverige, religionslagstiftning, liksom relationen mellan majoritets- och minoritetsreligioner belyses under delkursen, och vi diskuterar religionens roll i samhället utifrån teoretiska begrepp som sekularisering, religion och civilsamhälle, religion i det offentliga.
Religionsdidaktik, delkurs 5, läses som en strimma parallellt med ämnesstudierna, där religionsdidaktiska lärandemål integreras i examinationerna för ämnesstudierna, och där studenten lär sig planera för samt genomföra olika sätt att arbeta med religionshistoriskt ämnesstoff i undervisningen. Under hela utbildningen till religionslärare för studenterna en kursdagbok, där de reflekterar över sitt lärande, sina tolkningsramar, sina möten med skolverksamheten genom t. ex. auskultationer, och sin kommande yrkesroll, samtidigt som de även bygger en didaktisk portfolio, där de samlar arbetsmaterial, texter och planeringar för att kunna ta med sig dessa ut i läraryrket. I den religionsdidaktiska strimman stiftas även bekantskap med religionskunskapsämnets historiska och samtida förutsättningar i Sverige och Europa, aktuella styrdokument, hur olika skolformer påverkar undervisning i religionskunskap, och där läromedel och skolans värdegrund diskuteras i relation till religionskunskapsämnet.
Fördjupningsnivå:
G1N (har endast gymnasiala förkunskapskrav)
Utbildningsnivå:
Grundnivå
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt Engelska 6, Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 och Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2.
Kursen ingår i följande program
- Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Religion (läses år 1)