Välkommen hit!

Snart är det dags för årets upplaga av Hotspot – den 29:e i ordningen. Under en dag kommer Karlstads universitet att förvandlas till ett nav för utställare, studenter och personal som vill nätverka och visa upp sig. Det här är bra att känna till om evenemanget.

Hotspot är en årligen återkommande jobbmässa som arrangeras av en projektgrupp bestående av ett tjugotal studenter vid Karlstads universitet, under ledning av projektledare Erica Jansson. Årets mässa äger rum onsdagen den 11 februari och är öppen för besökare mellan klockan 9.30 och 15.00.

Inför årets upplaga har 118 utställare anmält sitt deltagande och projektgruppen uppskattar att omkring 8000 kommer att besöka mässan under dagen – siffror som visar på ett riktigt högt tryck!

Professor emeritus Ulf Germgård, tidigare verksam vid ämnet kemiteknik på Karlstads universitet, tilldelades Ekmanmedaljen vid Ekmandagarna 2026.

Utmärkelsen som delas ut av SPCI, Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen, till personer som gjort särskilt betydelsefulla insatser för massa- och pappersområdet, är en av de mest prestigefyllda hedersbetygelserna inom svensk skogsindustri .

Karlstads universitet tillsammans med Umeå och Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, samt Totalförsvarets forskningsinstitut får dela på 12 miljoner kronor i forskningsmedel.

– Vi har fått ett uppdrag av Riksantikvarieämbetet att sammanställa forskningssynteser, vilka sedan kommer ligga till grund för de kommande tio årens Fou-program, säger Eva Svensson, professor i miljövetenskap. Med utgångspunkt i aktuella samhällstrender ska vi och flera andra akademiska institutioner och myndigheter sammanställa kunskapsläget för sex aktuella teman. Syftet är att ringa in områden där det idag saknas kunskap och ny forskning.

Att jobba mindre kan göra människor friskare – och dessutom mer kreativa och mer produktiva. Det visar nya forskningsresultat som tyder på att en förkortning av arbetstiden kan vara förenad med förbättrad arbetsförmåga, lägre stressnivåer och organisatoriska beteendeförändringar.

Vilka resultat skulle ni säga är de viktigaste i er forskning?

– Vi ser goda resultat på hälsa, säger Lena Lid Falkman. Men lika viktigt är resultaten om ökad arbetsförmåga och problemlösningsförmåga. Inte bara mår medarbetare bättre efter en period med kortare arbetstid, utan man jobbar också bättre. På köpet är medarbetarna dessutom lyckligare.

Rektorer har en nyckelroll i skolans utveckling. De leder arbetet, organiserar lärarnas kompetensutveckling och driver förbättringar. Men hur ser det ut med rektorernas egna lärande inom sin profession? Forskningen är begränsad, och fokuserar framförallt på rektorers deltagande i formella utbildningar. En ny studie har satt strålkastare på rektorers lärande som förändring i och för praktiken.

Den forskning som finns inom området pekar ofta på samma problem – tidsbrist och att de kurser som rektorer tar del av leder sällan till verklig förändring i vardagen. Den här avhandlingen vill ändra fokus. I stället för att se lärande som något som bara sker i huvudet hos individen, utgår studien från ett praktikperspektiv; lärande handlar om att förändra hur man faktiskt arbetar.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp och bilberoendet är fortsatt starkt. I ett projekt vill forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) reda ut hur behovsstyrd kollektivtrafik – så kallad DRT – kan bidra till ett mer hållbart transportsystem.

Trots att DRT lyfts fram som ett flexibelt alternativ till glesbefolkade linjer visar många tidigare satsningar begränsade resultat.

Forskningsprojektet granskar både lyckade och misslyckade försök för att ta reda på vad som faktiskt krävs för att on-demand tjänster ska bli attraktiva och långsiktigt hållbara. Särskilt fokus ligger på hur resenärers upplevda tillgänglighet påverkar viljan att välja bort bilen.