Välkommen hit!

Forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstads universitet är tillsammans med forskare från Örebro universitet, Göteborgs universitet och Högskolan i Jönköping, i Japan för att bidra till ett långsiktigt forskningssamarbete mellan Sverige och Japan.

Avit Bhowmik och Mikael Granberg, båda från CSR, befinner sig just nu i Sendai, Japan, och träffar forskare vid International Research Institute of Disaster Science, IRIDeS, vid Tohoku University, Sendai, samt Hiroshima University och Nagoya University. 

En språkpolisiär tidsresa, föredrag om spanskans mindre kända kusin ladino samt analys av offentliga ursäkter är några av punkterna på programmet under Grammatikdagen på Karlstads universitet, fredag 21 mars.

Grammatikdagen är ett nationellt evenemang som infaller fredagen i vecka 12 varje år. Syftet är att höja intresset för grammatik och språkstudier och Karlstads universitet deltar i år för andra gången. Heldagsprogrammet, som är ett öppet evenemang, vänder sig framför allt till gymnasieelever, lärarstudenter, språklärare och andra språkintresserade.

Karlstads universitet har utmärkt sig genom att ha den högsta examensfrekvensen för sjuksköterskeprogrammet bland alla 16 lärosäten i Sverige. Både när det gäller uttagna examina vid normal studietakt på tre års heltidsstudier och när det gäller uttagna examina fem år efter påbörjade studier.

När det gäller det senare intervallet är examensfrekvensen över 80 procent, enligt en jämförelse som Riksrevisionen nyligen presenterade i en rapport.

Enligt rapporten har sjuksköterskeprogrammet generellt sett en högre examensfrekvens än andra utbildningar, vilket kan förklaras av kravet på legitimation för att kunna arbeta som sjuksköterska. Legitimationen erhålls i samband med avlagd examen, vilket motiverar studenterna att fullfölja sina studier.

Vid ämnet byggteknik pågår hållfasthetstester av balkar från ett byggnadsminneskyddat skärmtak som ska återbrukas vid Karlstads nya resecentrum.

– Vi har fått ett uppdrag av Trafikverket och Sweco, att utföra tester och bistå med bedömning av hållfasthet, säger Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik. Ett väldigt intressant och unikt projekt, som innebar att vi fick bygga ut vår belastningsrigg för att klara balkarna, vilka är längre än det trä som vi vanligtvis testar. Flytten av skärmtaket innebär att det måste uppfylla dagens konstruktionsregler och det kan vi alltså testa och ta fram underlag för.

Vad är det som formar oss och ger oss vår kultur och subkultur? Med vetenskapligt underlag kring kultur, interkulturalitet och internationalisering ger Eunice en digital kurs som avslutas med en veckas heltidsstudier. Jessica Ekberg och Hanna Räftegård, båda adjunkter i pedagogiskt arbete, samt Sylvie Vandermeuter, internationell koordinator vid Karlstads universitet har deltagit.

Kursen Intercultural relations and intercomprehension in mobilty and in higher education institutions gavs som en BIPkurs, blended intensive programme, som en del av Eunicesamarabetet. Efter en och en halv månads digital utbildning avslutades kursen med en veckas heltidsstudier på The Polytechnic Institute of Viseu Portugal. Den digitala delen av kursen bestod av flera moduler med ett omfattande underlag kring kultur, interkulturalitet och internationalisering med bland annat vetenskapliga artiklar, inspelade föreläsningar/filmer och skriftliga uppgifter kopplade till det. 

Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången. Den insikten ledde henne in på en ny väg inom forskning om samhällsrisker.

– Det var ett stort steg att gå från att arbeta med enskilda patienter till att studera grupper och fenomen på samhällsnivå, säger Johanna Gustavsson.

Med en stark grund i vården kunde Johanna använda sin praktiska erfarenhet för att navigera i forskningens akademiska värld.

Utmaningar inom samhällsriskforskning

Johannas forskningsområde är riskhantering inom folkhälsa, med fokus på skadeprevention för äldre och utvärdering av hälsofrämjande insatser. På senare år har suicidprevention fått större uppmärksamhet, ett ämne hon tycker är extra viktigt.